Förändringar i arbetslöshetsskydd 2024 – 25

Inkomstrelaterad dagpenning kan betalas förhöjd när en person deltar i sysselsättningsfrämjande service. Regeringen föreslår att förhöjningen slopas och att deltagande i servicen inte längre påverkar storleken på dagpenningen. Ändringen träder i kraft den 1.1.2025.

Om man har inlett sysselsättningsfrämjande service senast 31.12.2024 kan förhöjningsdelen betalas för tiden efter lagens ikraftträdande fram till servicens slut, dock sammanlagt i högst 200 dagar. Om servicen är periodiserad i separata helheter så att perioderna inte är sammanhängande betalas inte förhöjningen eller den förhöjda inkomstrelaterade delen för den tid av servicen som börjar 1.1.2025 eller senare.

Lagändringen avses inte påverka kostnadsersättningen under den sysselsättningsfrämjande servicen.

Rörlighetsunderstöd kan beviljas när du som arbetslös börjar ett arbete som ligger långt från din nuvarande bosättningsort. Förhöjt rörlighetsunderstöd kan beviljas om det är mer än 200 km till arbetsplatsen. Det förhöjda rörlighetsunderstödet slopas 1.1.2025.

Rörlighetsstöd föreslås kunna betalas ut förhöjt om arbetet eller tillhörande utbildning påbörjas senast 31.12.2024.

Självrisktiden i arbetslöshetsförsäkringen förlängs med två dagar. Självrisktiden är den tid i början av arbetslösheten eller permitteringen för vilken ingen arbetslöshetsdagpenning betalas. Tidigare var självrisktiden fem dagar, vilket innebär en vecka för en person som är helt arbetslös. Efter ändringen självrisktiden är sju dagar, vilket motsvarar ungefär en och en halv vecka.

Självrisktiden är sju dagar om självrisktiden börjar den 1 januari 2024 eller senare.

Infasningen av semesterlön kommer att återställas. Detta innebär att om en person har outtagen semester i slutet av sin anställning, kommer den ersättning som betalas för denna semester att skjuta upp starten av rätten till inkomstrelaterad dagpenning. En semesterersättning på en månadslön fördröjer rätten till inkomstrelaterad dagpenning med ungefär en månad. För närvarande påverkar semesterlönen inte rätten till inkomstrelaterad dagpenning. Semesterlönen och självrisktiden inte förfaller samtidigt. Självrisktiden börjar efter semesterlöneperioden.

Semesterpenningen fasas in om den betalas på basis av ett anställningsförhållande som har upphört den 1 januari 2024 eller senare.

Avsikten är att frysa folkpensionsindex. Det innebär att förmånerna, med vissa undantag, inte kommer att öka i takt med konsumentpriserna. Effekten av sänkningen beror på hur mycket priserna stiger. År 2022 steg folkpensionsindexet med sammanlagt 8 % i enlighet med konsumentpriserna. För den inkomstrelaterade dagpenningen beror effekten av indexfrysningen också delvis på lönen, eftersom indexhöjningen påverkar beräkningsformeln för dagpenningen på flera sätt.

Ändringen kommer att påverka förmåner från 1.1.2024.

Barnförhöjningarna i arbetslöshetsförsäkringen slopas. Tidigare varierade barntilläggen från 150 euro till 285 euro per månad, beroende på antalet barn.

Inga barntillägg betalas för arbetslöshetsdagar från och med den 1 april 2024.

Skyddsdelen på 300 euro för förvärvsinkomster avskaffas från 1 april 2024. Tigigare kunde en mottagare av arbetslöshetsersättning tjäna 300 euro utan att lönen eller företagsinkomsten påverkar dagpenningen. För den del av inkomsten som överstiger den skyddade delen på 300 euro minskar lönen arbetslöshetsersättningen med 50 cent per euro. Förändringen kommer därför att minska förmånen för dem som får förvärvsinkomst med upp till 150 euro per månad.

Skyddsdelen beaktas inte vid beräkningen av dagpenningen, om ansökningsperioden för dagpenningen börjar den 1 april 2024 eller senare.

Systemet för alterneringsledighet avskaffas den 1 augusti 2024. Alterneringsledighet innebär att en person tar ledigt från arbetet i högst sex månader, och arbetsgivaren anställer en arbetslös person under samma period. Under alterneringsledigheten betalas ingen lön, utan en alterneringsersättning ges.

Arbetslöshetsersättningen kommer att graderas. Detta innebär att arbetslöshetsersättningen kommer att minska

• 80 % av den ursprungliga nivån efter åtta veckors arbetslöshet (cirka två månader), och
• 75 % av den ursprungliga nivån efter 34 veckors arbetslöshet (cirka åtta månader).

För närvarande finns det ingen gradering av arbetslöshetsförmånen och nivån är densamma under hela den maximala varaktigheten av den inkomstrelaterade maximala varaktigheten.

Enligt utkastet till regeringsproposition ska inkomstrelaterad dagpenning graderas, om arbete enligt den nya eurobaserade modellen kan inräknas i det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning för tiden från och med september 2024.

Ackumuleringen av arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning i lönesubventionerat arbete avskaffas. Tidigare har subventionerat arbete ackumulerat arbetsvillkoret med en andel på 75%.

Lönesubventionsarbete räknas inte längre in i arbetsvillkoret om arbetet har inletts 2.9.2024 eller senare.

Lönesubventionsarbete kan dock räknas in i arbetsvillkoret när lönesubvention har betalats för anställning av en person med nedsatt arbetsförmåga. I en sådan situation intjänas arbetsvillkoret efter att lönesubvention har betalats ut för 10 månader. Från och med den 11 månaden intjänas arbetsvillkoret för 75 procent av arbetstiden. En eventuell avrundning görs nedåt till närmaste hela arbetsvillkorsmånad.

När lönesubventionsarbete inte beaktas i arbetsvillkoret förlänger det i fortsättningen den period under vilken arbetet kan beaktas i arbetsvillkoret (s.k. granskningsperiod).

Följande åldersbaserade undantag i lagen om arbetslöshetsförmåner avskaffas:

• De som fyllt 57 år omfattas inte längre av sysselsättningsskyldigheten, som tidigare garanterade dem ett jobb.
• Förmånsnivån för de som fyllt 58 år skyddas inte längre. Detta skydd har tidigare påverkat när en person har varit i ett lågavlönat jobb och blivit arbetslös igen, vilket medfört att förmånsnivån har beräknats om.
• De som fyllt 60 år kan inte längre uppfylla inkomstrelaterade arbetsvillkor genom deltagande i tjänster som främjar sysselsättning.

Från och med den 2 september 2024 gäller inte längre sysselsättningsskyldigheten och skyddet av dagpenningsnivån som nämns ovan.

Sysselsättningsskyldigheten upphör om skyldigheten börjar den 2 september 2024 eller senare.

Längden på arbetsvillkoret för inkomstrelaterade förmåner fördubblas. För närvarande kan du få utkomststöd efter sex månaders arbete. I fortsättningen kommer det att krävas ett års arbete.

Ett längre arbetsvillkor tillämpas, om arbete enligt den nya eurobaserade modellen kan inräknas i det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning för tiden från och med september 2024.

Ett längre arbetsvillkor tillämpas dock inte, om arbetsvillkoret har uppfyllts i arbete eller tjänst som ordnats på basis av en s.k. sysselsättningsskyldighet och arbetet eller tjänsten har inletts senast 1.9.2024.

Riksdagen har godkänt ändringen.

Exempel

En person har samlat sammanlagt 26 kalenderveckor arbete fram till den 1 september 2024. Personen fortsätter att arbeta till slutet av september och blir arbetslös från och med den 1 oktober 2024.

De kalenderveckor som ackumulerats fram till den 1 september 2024 räknas om så att de motsvarar de nya arbetsvillkorsmånaderna. Personen har således samlat in sammanlagt 6,5 månader av arbetsvillkoret för det nya arbetsvillkoret på 12 månader (24 veckor: 4 veckor = 6 månader, 2 veckor = 0,5 månader).

Om personens lön i september är minst 930 euro, tjänar hen in en hel månad av arbetsvillkoret. Då har personen tjänat in endast 7,5 månader av arbetsvillkoret när hen blir arbetslös, vilket innebär att personen inte har rätt till dagpenning.

Arbetsvillkoret för utkomstskydd för arbetslösa blir eurobaserat, det vill säga ändras så att det baserar sig på inkomster. Euroiseringen innebär att rätten till dagpenning inte ska vara beroende av antalet arbetade timmar före arbetslösheten. Tillräckligt arbete före arbetslösheten kommer att bedömas enbart på grundval av lönen.

För att få inkomstrelaterad dagpenning måste man för närvarande ha arbetat 18 timmar i veckan i cirka sex månader. I och med euroiseringen skulle timgränsen per vecka avskaffas. I stället skulle det krävas att man tjänat en minimimånadslön. I regeringens utkast till proposition var minimilönen ca 930 euro.

Inkomstbaserade arbetsvillkoret ska tillämpas på löner som tjänas in och betalas ut den 2 september 2024 eller senare.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att arbetslöshetskassorna kan erbjuda sina kunder sysselsättningstjänster. För närvarande kan arbetslöshetskassorna inte göra något för att främja eller stödja sysselsättningen.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att regeringen före halvårsskiftet ska utarbeta en modell för ett kombinerat försäkringssystem för att förbättra det sociala skyddet för personer som samtidigt är egenföretagare och anställda. Man kommer också att undersöka en universell modell för inkomstrelaterade förmåner och en linjär modell för arbetslöshetsförmånernas varaktighet i förhållande till arbetsvillkoret.